Här kommer tips om en annorlunda serietidning riktad till unga. Den är nätbaserad och gratis och heter… Girl genius! Superhjälten “Agatha” i den här serien skiljer sig också ifrån mängden. Agatha är en cool, smart och vetenskapligt nyfiken tjej – och nu förstår ni säkert plötsligt varför vi vill tipsa om just den här sajten! Vi gillar allt som får oss att bli nyfikna och fundera på nya lösningar ur nya vinklar. Serien handlar om Agatha som är en student i en alternativt viktoriansk tidsålder med vetenskap och teknologi som viktiga ingredienser.
Så här säger skaparna om serien;
“Girl Genius is an ongoing “gaslamp fantasy” story by Phil and Kaja Foglio. It started out in 2000 as a periodical comic book, which is collected into three (and counting) larger volumes. Girl Genius follows the career of Agatha Heterodyne—a hapless student at Transylvania Polygnostic University who discovers that she has more going for her than she thought.
Influences include Jules Verne and H. Rider Haggard. Expect big, clanking Victorian-style tech, old-fashioned clothes, Frankenstein monsters and airships. Lots and lots of airships. Is it magic? Is it science? A little of both, I suppose–it’s MadScience.”
Nu på torsdag 23 februari kan man se Richard Dawkins (författare till boken Den själviska genen och ihärdigt språkrör för evolution) debattera mot ärkebiskopen av Canterbury i Oxford. Allt live streamas över nätet. Det tänker jag titta på, om inte bara för att de har så mysig dialekt . Skämt åsido, jag förväntar mig en diskussion på hög nivå och bänkar mig med earl grey och scones med clotted cream. Jolly good!
Vem är Professor Richard Dawkins? Han är en av världens mest kända biologer och (självutnämnd) försvarare av evolutionen. Hans mest kända bok är nog “Den själviska genen” där Richard försökte uppdatera Darwins evolutionslära till den genetiska tidsåldern. Han har fått kritik från religöst håll om att han tillhandahåller en nihilistisk (betyder typ “det finns ingen poäng med någonting) livssyn med sina böcker. Ordkriget mellan religiösa / kristna och Dawkins har pågått i flera år. Han har bland annat attackerat dem i TV och skrivit en bok emot religion som heter “The God Delusion”.
Jag har träffat Dawkins, och han var mycket trevlig. Vid det mötet frågade jag honom om vi inte var selekterade för att vara empatiska, för nog var det svårt att hitta djur i naturen som visade denna enorma och vackra variation i empatiskt beteende som vi människor gör. Säger bara; hur många djur åker till sjukhus med sina vänner eller anordnar suprisefester för andra för att de ska känna sig älskade?
Visst kan det ha utvecklats från machiavellisk intelligens (den formen av intelligens handlar om att sätta sig in i hur någon annan tänker och sedan anpassa sitt beteende efter det för att kunna vinna fördelar), men sedan utvecklats vidare ifrån ett eget selektionstryck. Steget att veta vad någon tänker till att känna vad någon känner är inte långt, och tydligen blev det viktigt för artens överlevnad eftersom vi är så bra på det. Dawkins var tyst ett tag innan han svarade. Han höll med!
Det är sällan folk talar om att vi också är selekterade för något fint och vackert beteende, vi är så matade med att vi ska tävla och slå ihjäl varandra. Vi människor är via evolutionen också selekterade för att vara empatiska och hjälpa varandra. Det tror jag och Richard Dawkins. Och Jesus var inne på samma linje!
Så det kanske blir ett mysigt samtal? “The nature of human beings and the question of their ultimate origin”
Vem älskar inte dataspel?! Och framförallt; vem skulle inte vilja blicka in i spåkulan och se framtidens spel? Den 1 mars är alla välkomna på Science café på Tom Tits Experiment och diskutera detta med ett riktigt proffs; spelutvecklaren Annika Waern (Morgondagens spel: Dataspel och rollspel – Fantasi eller verklighet (http://www.tomtit.se/hem/Science-Cafe/)). Vi börjar värma upp redan nu! Denna bloggtext handlar om dataspel och drömmar, framtiden och möjligheterna.
Dataspel är något som numer angår oss alla. Oavsett om det handlar om hemtam minröjning, onlinespel eller den senaste spelkonsolen. Andra blir mer engagerade i diskussioner om förändrade sociala vanor, verklighetsflykt och riskbeteenden. Även om ungdomar spelar mest (en undersökning av dataspelsbranchen.se har visat 99% av alla 15-24 åringar i Sverige spelar dataspel) har spelaren många ansikten. Min egen pappa som är pensionär spelar dataspelet Portal. Min syster tillhör de som försvunnit från den sociala sfären sedan spelet Skyrim släpptes. Min 3åriga guddotter är såld på Angry birds -hon använder också dataskärmen för att sortera sockor på den (?).
Spel handlar inte nödvändigtvis om våld och spelberoende, även om det är myntets baksida. Jag har hört hur lyriska spelare talat sig varma om ”hur gräset rör sig i vinden” och ”den fantastiska musiken” i spel som exempelvis Oblivion. Spelutvecklare skapar upplevelser, drömmar och alternativa liv; vilket kan berika vår verklighet efter att datorn har stängts av. I och med det verkar spelutvecklarna i samma tradition som till exempel Shakespeare, och det är väl inte en dålig tradition?
Så om vi ska drömma om framtiden och se möjligheterna? Vad kommer att hända? Kommer gränsen mellan människa och maskin suddas ut? Och nu är jag inte ute efter ett robot-scenario a la SVT:s serie ”Äkta människor”, utan hur spelteknik och vetenskap inom andra områden kan komma att samspela mer. Samma teknik som används för rehabilitering av förlamade patienter och personer som tvingats amputera kroppsdelar, har också utvecklat datorspel. Kroppsdelar eller föremål styrs genom att spelarens hjärnsignaler läses av. Det kommer vi att se mer av i framtiden! Är du föresten nyfiken på att testa ett spel som bygger på den här principen är du välkommen till oss på Tom Tit! I spelet Mindball tävlar du i att tänka minst, det vill säga ha minst aktivitet i hjärnan.
När det gäller förlamade, så leder de datorer med hjälp av hjärnans aktivitet (tvärtom från Mindball). Tankens kraft är än så länge svår att precisera, så i nuet läser man av generell koncentration eller aktivitet. Det är klumpigare och ser tyvärr inte lika ballt ut som när Jedi riddare använder “the force”. Men här kommer nog världen, på gott och ont, få se en snabb utveckling. Det är inte bara spelindustrin utan även försvarsindustrin som är intresserad av maskiner som agerar på vår tanke. Amerikanska staten satsar just nu stora pengar på att bygga något som liknar Avatarfilmens surrogatkroppar. Iden är att man ska skicka ut robotar i strid som styrs av soldaternas tankar.
All denna nydanande teknik till trots har några av de största framgångarna i världen utvecklats i all enkelhet. Angry birds och Minecraft är världskända spel som tjänat multum men som bygger på relativt enkla principer. Man kan börja utveckla spel på hobbynivå och “make it big time! Angry birds ska till och med bli film.
Varmt välkomna till Morgondagens spel: Dataspel och rollspel – Fantasi eller verklighet (http://www.tomtit.se/hem/Science-Cafe/ ). Fortsätt drömma och så pratar/chattar vi om det den 1 Mars! Vi ska se till att kunna ta emot frågor även digitalt. Återkommer om hur!
Dator, stillasittande och fetma -vi har hört det förut och det skapar samma trista känsla i magtrakten varje gång! Är det något som strider mot Tom Tit-andan så är det att sitta stilla. Vi är dock inte så säkra på att det strider mot spel och datoranvändande. Datorer och spel står också för så mycket positivt, som till exempel interaktivitet och nyfikenhet!
För att diskutera hur morgondagens spel passar in i vårt samhälle har vi på Tom Tit bjudit in en av Sveriges mest meriterade spelforskare Annika Waern. Annika utsågs 2007 till Sveriges mäktigaste kvinna inom spelindustrin! Vem vill inte ställa frågor till henne?! På sportlovet, torsdagen den 1 mars håller Annika ett Science café på Tom Tit; Morgondagens spel: Dataspel och rollspel – Fantasi eller verklighet (http://www.tomtit.se/hem/Science-Cafe/). Vi håller till och med fri entré till seminariet, men passa gärna på att spendera dagen i vår utställning (ordinarie entré) – det blir allt annat än stillasittande!
Bloggen fortsätter på lyckotemat. Hur kan man vara säker på att en film på youtube verkligen är rolig innan man klickar på den?
Det har några forskare försökt att ta reda på! Precis som i vårt tidigare inlägg med “twitter” som mätverktyg för lycka (http://wp.me/p1LgIB-8D), har man värderat olika uttryck och emoticons och beräknat ett humorvärde för olika filmer på youtube. Denna film är alltså den roligaste, det är vetenskapligt bevisat! Kolla och se vad du tycker. Har vetenskapen rätt?
Bloggen kan inte låta bli att kommentera plastik-kirurgins framsteg. Som det rapporteras idag i DN så kan läkarna nu göra som filmen Face/off på 90 talet och ge människor nya ansikten. I filmen byter en polis och en ofrivillig bov ansikten med varandra, för att polisen ska kunna gå undercover och låtsas vara boven under en kort tid. Den filmen glömde bort att det är av yttersta vikt att organdonatorn och mottagaren (för ansikte är precis som vilket annan organtransplantation som helst) är så pass lika som möjligt immunologiskt.
De som genomgår transplantationer generellt, och det inkluderar de snart 20 stycken som har gjort ansiktstransplantationer i världen, äter immunohämmande mediciner resten av sina liv. Det är nämligen så att vårt immunförsvar har lärt sig känna igen sig allt som är oss själva, och därigenom känner det igen allt som inte är oss. Allt främmande ska alltså förstöras och tas bort. Det är därför det är viktigt att donatorn är lik oss immunologiskt, för det minskar avstöttningseffekten. Ju närmare släkt vi är, desto mer lika är vi inte bara på insidan utan även immunologiskt.
Det här är givetvis en ny fantastisk chans för människor som råkat ut för olyckor, vi ser med spänning på hur det kommer att utvecklas i framtiden.
Motsatsen till lek är inte arbete, motsatsen till lek är depression. Så säger psykologen och forskaren Samuel West när vetenskapsradion rapporterar om lek och kreativitet hos vuxna. Håller ni med?
Samuel forskar på hur man kan främja kreativitet hos vuxna med hjälp av lek. När vi är barn är lek något självklart men sedan tappar vi leken. På facebook var det någon som skrev ”det är så skönt att jag har barn, för nu kan jag åka pulka igen!” Varför kunde personen inte åka pulka utan sina barn?
Vi säger att något går lätt så går det som en lek. I den bästa av världar borde vi ha en lekfull inställning till livet och vårt jobb. Människor som inte leker dör mentalt säger professor Lars-Erik Berg i socialpsykologi vid Skövde Universitet.
Varje gång man ska prata om kreativitet brukar man referera till Míhaly Csikszentmihalyi. Det gjorde inte vetenskapsradion men vi på bloggen väljer att göra det. Han har skrivit flera böcker om kreativitet och flow, och anses vara en av världens främsta forskare inom kreativitet. Flow/flöde definieras som “en fullständig koncentration samt en känsla av intensiv eufori och tidlöshet”. Míhaly menar att kreativitet handlar om förmågan att bilda sig en egen uppfattning och våga lita på den. Man kan alltså inte fråga fröken eller chefen om man gör rätt. Kreativitet är också ofta en oförutsägbar händelse: den är svår att förutspå, men däremot kan man plötsligt bli kreativ, som av en händelse. Det är därför det är svårt att tänka sig dit genom att bara sitta i ett fult tråkigt rum, men lätt att komma dit om man får släppa loss och leka. Det är då normerna luckras upp och man börjar se utanför ”boxen” så att säga.
Så vad är det som händer när vi växer upp som gör att vi tappar vår naturliga kreativitet? Genom en grundläggande socialisationsprocess har vi blivit rädda att låta oss ryckas med i lek. Vi blir kontrollfreaks. Vi har fått pekpinnar med oss i det kreativa uttrycket, vilket gör att vi har fått svårare att tänka utanför boxen som man säger på engelska, att tänka nytt.
Så var inte ett kontrollfreak, släpp kontrollen, det är då det blir spännande!
En annan forskare vid Lunds universitet, Farida Rasulzada, har visat en positiv korrelation mellan kreativitet och lönsamhet hos företaget. Så det är bra för företagets ekonomi att medarbetarna släpper loss. Freak out, inte bara för dig själv utan för din chefs skull!
Denna fantastiskt coola fågel bor på Nya Guinea och är fåglarnas svar på Eric Saade eller varför inte David Lindgren som tog sig till Globen ikväll. Han är ballt klädd i svart fjäderklädnad men har en vit fläck på huvudet. Namnet plymfågel passar utmärkt, då den har sex fina plymer på huvudet.
Den här killen är en drömartist att ha med i melodifestivalen. Först är han sin egen roadie så man behöver inte hyra in några scenarbetare som gör i ordning. I början av filmen rengör han sin egen scen med minutiös noggrannhet. Han är också mycket generös, då han låter unga tonåringar träna på den nystädade scenen innan han själv sätter igång.
Sedan gör han entré för tjejerna, dansar och stage divear upp på den kvinnliga publiken. Ett fantastiskt framträdande som börjar vid 3.00. Åter igen är det David Attenborough som står för presentationen.
Frågan är om han egentligen har någon chans mot de andra artisterna, visst han är bra på scenarbete och är snygg, men han kan ju inte sjunga något vidare? Då menar vi fågeln!
Är du lycklig? Är vi som samhälle lyckliga? Hur vet vi om vi är det? Hur mäter man lycka? Svåra men viktiga frågor, inte sant? Ett av våra riksdagspartier (miljöpartiet) har till och med skrivit in i sitt partiprogram att individens lycka och lyckoforskning är något jätteviktigt som bör få mycket mer fokus. Så det är något som numera är uttalad politik.
En av förra månadens internationellt mest uppmärksammade vetenskapliga artiklar publicerades i slutet av December i Plus-one. Efter det har den omnämnts i national geographic, New york times, Time magazine och så vidare. Varför? För att den i sin enkelhet mätte lycka på planeten, och för att den kom fram till att vi har blivit mindre lyckliga de sista tre åren.
Det som är enklast är smartast, man tager vad man haver. Istället för att be folk fylla i långa tråkiga frågeformulär, analyserade forskarna det sociala medieverktyget Twitter mellan September 2008 och Augusti 2011. Med Twitter som datakälla har studien tittat på lycka som funktion av tid, rum, demografi, och nätverkstruktur. För er som inte känner Twitter, så är det extremt enkelt till sin natur. Användarna skickar ut online-statusuppdateringar eller ”tweets” som är max 140 tecken.
Twitters utformning ger alltså små korta rapporter från användarnas liv i realtid, det är en nutidsrapportering från vårt samhälle. Forskarna skapade en matris där de laddade orden med vissa poäng. Så vad kan Twitter berätta om oss?
Inte överraskande är vi lyckligast på fredagar och lördagar. Alla dessa klubblåtar som beskriver vår längtan efter helgen då vi euforiskt kan släppa loss (våra problem?) på krogen eller slappa stämmer. Och precis som popkulturen redan visat oss så är vi olyckligast på måndagar. Hur många seriestrippar sitter inte ute på våra arbetsplatser som handlar om måndagsångesten?
Hur ser det ut under året? Vi är som gladast under julafton och juldagen, och inte överraskande också på fjärde juli (Twitter är ett amerikansk företag och det är mest engelskspråkiga som twittrar). Under mätningens period var det en händelse som stod ut då folk var extra glada i sitt twittrande, och det var dagen när den engelska prinsen Harry gifte sig med Kate.
Vi är generellt deppigast i Januari. De dagar som stod ut specifikt i twittermatrisen som extra tunga var dagen då man sköt Osama bin Laden samt när England förlorade mot Tyskland i fotboll.
Nog för att allt detta är intressant (speciellt hur få fans tyska fotbollslandslaget har), men uppmärksamheten studien har fått är på grund att den har visat en liten men signifikant minskning i lycka i det tidspann den har tittat på. Det är därför studien har fått så mycket internationell uppmärksamhet. Det är konstigt att inga svenska medier har skrivit om den än då vi är en mycket twittrande nation.
Tom Tit vill vara med och göra sitt, och tänker börja twittra. Vi kommer att skicka den positiva tweet-statistiken i taket! Följ oss på Twitter genom att klicka på knappen (som jag nu tror jag vet hur man gör ska försöka få upp den).
Vi avslutar med lite kloka ord och beviset för att popkulturen viste det innan forskarna: The Cure med “Friday I’m in Love”
Det finns i oss alla ett hinder för fullkomlig lycka; det är leda vid det vi redan äger och längtan efter det vi inte har.
Francois de la Rochefoucauld
Seize the moments of happiness, love and be loved! That is the only reality in the world, all else is folly.
Leo Toystoy, War and Peace
